Sicilien 1

Efter några dygn i Villasimius, marint centrum vid sydöstra spetsen på Sardinien, planerade vi för överfart till Sicilien. På kvällen den 17 augusti, strax före 20, satte vi kurs mot västra Sicilien. Vi fick en lätt bris från nordost, som stod sig nästan hela överfarten. För övrigt samma helg som Visbyseglingen ägde rum. Men ingen kontakt den kvällen.

Första natten fick vi köra motor några timmar men i övrigt blev det en mycket bra översegling. Lite gungigt då och då men Ing-Marie mådde bra. Under lördagen kom en stor flock delfiner på snabbvisit. Vi noterade också ett stort vattendjur, som hoppade och sedan med ett ”magplask” försvann ner i vattnet. En tonfisk???

Tidigare än vi beräknat närmade vi oss de Igadiska öarna, tio distans väster om Sicilien. Vi revade seglen och gled sakta genom natten mot vårt mål, Isola Favignana, den största i ögruppen. Vid fyratiden på morgonen ankrade vi söder om ön. Svart. En fiskeboj?? gäckade oss och hur många båtar fanns förtöjda i bukten? Det var svårt att bedöma. När gryningen kom låg där en hel del. Ön har en bergsrygg tvärs ön i nordsydlig riktning. I övrigt är den platt.

Och många fler skulle det bli under dagen. Säkert hundra båtar, många typ ribbbåtar med stora motorer och med hela släkten ombord, ankrade längst in i bukten.

Vi fick några lata dagar på svaj och passade på att bada och borsta botten. Vattentemperaturen hade sjunkit till 24 grader mot de 30 vi hade när vi lämnade Sardinien. Här blev Ing-Marie bränd vid två tillfällen av maneter. Stort, fullt brännmärke finns kvar på armen i början av september. Runt om var det många fler ankrade båtar. Stora problem hade den stora motorbåt som låg akter om oss. Efter att ha draggat tre gånger försvann den. La Poste låg stabilt ankrad, troligen en gammal Whitbread-båt. Någon som vet??

Västra delen av Sicilien är lågland med undantag av berget som ligger på den nordvästra spetsen. Landskapet blir bergigare österut utmed sydkusten, böljande och inbjudande. Dock är det inte så mycket bebyggelse mellan städerna, som ligger på sydkusten. Utmed kusten är det mest sandstränder men på några platser lyser klipporna vita. OBS, ser ni de som vandrar?

Dags att ta sig till en hamn på Sicilien. Vi blev tipsade om Mazzara del Vallo av en italiensk familj. Vi blev missförstådda vid VHF-kontakt med hamnen, så vi valde att inte gå in utan stannade på svaj utanför tillsammans med ett tiotal andra segelbåtar, som vi tidigare sett vid Favignana. Men vi var lite ouppmärksamma så weeden lämnade tydliga spår på ankaret. (det gäller att ankra där det finns sandfläckar.) Nu är det inte många båtar, som rör sig i området, trots att det fortfarande är högsäsong. Max tio seglande båtar om dagen ser vi.

Nu var vi verkligen sugna på att komma in i en marina. Nästa hamn att angöra blev Sciacca, med en mycket trevlig marina, Lega Navale. Inom marinaområdet låg en mycket välbesökt restaurang.

Marinan låg i en av Siciliens största fiskehamnar. Ca femtio trålare låg inne. Det börjar att bli utfiskat här nere. Och fritidsfiskarna i sina småbåtar får inte heller någon fisk. I vår pilot står det att trålarna går över till Tunisen och fiskar, vilket skapar problem för fiskenäringen där. På vägen till Sciacca uppmärksammade vi att det fanns ett förbjudet område vid sydvästra spetsen av Sicilien, så det blev ca fem distans extra. Några böter vill vi inte drabbas av. Nu seglade vi in i Straight of Sicily, ett mycket vältrafikerat område. Märks på alla AIS-båtar, som visas på plottern och på kommunikationen över VHF mellan fartygen samt fartygen och land. Vi blev förvånade, när våra brittiska vänner hörde oss i Tunisien 120 distans bort och även vi hörde dem, när de anropade en marina i Tunisien. Hur fungerar detta? En fråga till radioamatörerna.

Ja, Sciacca blev vårt första möte med Sicilien. Själva centrum låg ca 200 trappsteg uppe på en höjd. För att ta sig dit från marinan var det inte helt fräscha områden att gå igenom. Slitet och ganska så skräpigt. Men till helgen blev det sopat och spolat på en hel del gator och i gränder…

Centrum dominerades av ett stort ”palats”, där stadens administration var inrymd. Här stod man tåligt och väntade på sin tur att komma in på resp. kontor. På piazzan framför flanerade stadens invånare och turister på kvällarna. I de smala gränderna fanns en hel del affärer och mycket glassförsäljning. Håkan provade glass i ”frallabulle”, som verkar vara populärt här nere. Säkert tjugo små butiker sålde den berömda keramiken från området och det fanns möjlighet att delta i workshops för att tillverka sin egen keramik.Här uppifrån hade vi också fin utsikt över marinan.

Efter tre dagar lämnade vi Sciacca efter ett mycket trevligt besök. Nu väntade oss Licata 50 distans österut. Först lite svag vind, som ökade efterhand. Vi fick en skön segling med lite släpp i seglen och efter åtta timmar nådde vi marinan i Licata.