I hjärtat av Asturien.

I strålande sol lämnar vi Gijon. Nu är vi två ombord! En lätt bris och svag dyning möter oss. Vi planerar att gå till Ribadesella, en liten ort i mynningen av floden Selle. Därmed måste vi också ta hänsyn till tidvattnet. Tidigast klockan 19 kan vi passera in i den grunda kanalen till den lilla ”marinan”. Vi har gott om tid. En havssula sveper över vattenytan… Det är en grön kust vi passerar, inte lika bergig som tidigare. Lite segling, men mycket motor. (Vill du ha större bild, klicka på bilden.)

Ribadesella är en ort utmed Atlantkusten, där El Camino passerar, den pilgrimsväg som går från Frankrike med mål i Santiago de Campostella. (Vårt besök i Santiago de Campostella är dokumenterat i blogginlägg, augusti 2011.) Det är en överraskning att den ursprungliga bergsleden har fått konkurrens av leden utmed kusten. På flera platser finns förbindelseleder mellan de två.

Vi bekantar oss med Ribadesella. Staden är uppdelad i en äldre del och en modernare del. Utmed havet finns stadens strandpromenad och sandstranden. Allt iordningställs nu inför kommande säsong. Utmed strandpromenaden ligger vackra små hotell och privatvillor. På halvön, som skyddar bl.a. ”marinan” från havet, finns också promenadvägar.

Ca 500 meter från "marinan" finns en berömd grotta, Tito Bustillo, upptäckt 1968 av ett gäng unga grottentusiaster. Grottorna har uppstått genom att vatten eroderar bort kalksten i berget. I samma område finns också en stor droppstensgrotta.(Fotoförbud.) Ett mycket informativt Center berättar historien om upptäckten av grottan samt beskriver de grottmålningar, som hittats.(Bilderna är tagna i Centret.) Målningarna är daterade till 10000-18000 före vår tideräkning. En illustration, hur man tänkt sig att omgivningen såg ut vid den tidsperioden, för tankarna till nordliga breddgrader.

Vi kan välja om vi vill ligga i ”marinan” eller vid stadskajen. ”Marinan” är en lång pontonbrygga, i anslutning till småbåtshamnen. Här finns nyinstallerade duschar och tvättmaskin. Under vår vistelse övernattar Guardia Civil med sin patrullbåt några nätter.

Det är stor aktivitet på floden. Många kanotister forsar fram på kvällarna och under helgen. I staden finns mycket som vittnar om kanotsportens betydelse för den lilla staden.

Fyra mil söderut ligger orten Convadonga, en inkörsport till nationalparken Picos de Europa. Detta bergsområde besöks av tusentals vandrare varje år. Tyvärr får vi ett väderomslag den dag vi planerat att resa upp till Convadonga. När vi kommer dit ligger dimman över bergen och till eftermiddagen och följande vecka väntas stora mängder regn.

Under vår vistelse i Convadonga besöker vi den stora basilikan, Santa Maria la Real, som ligger på en klippa samt Den Heliga Grottan mitt emot. Vi är tacksamma att vi är bland de första besökarna, då vi anländer strax efter åtta. Här upp finns ett nunnekloster, som troligen bedriver gästverksamhet. Under den korta tid vi är i Convadonga väller turistbussarna in. Att åka vidare upp i bergen får vi tyvärr avstå pga vädret. Annars är det välordnat med transporter, så långt det finns vägar.

Buss går först sen eftermiddag från Convadonga, så vi bestämmer att vandra ner till Cangas de Onis, som har mer regelbundna förbindelser med Ribadesella. Det blir en behaglig vandring utmed ett grönt och frodigt landskap. Plötsligt upptäcker Håkan några stora fåglar! Gamar, och under loppet av några minuter har vi tolv gamar, som kretsar ovanför oss. Mäktigt! Vi är ju inte några ornitologer, men med hjälp av vår fågelbok tror vi att det är gåsgamar.

Mycket nöjda summerar vi dagen. Och 25000 steg kan vi också glädja oss åt. Kvällens måltid intas på en liten restaurang. Vid varje rätt står tre priser. ???? Jo, för det billigaste priset tar man med sig maten hem, mellanpriset, då sitter man inne i lokalen. Men det högre priset ger dig möjlighet att njuta ute, med biltrafik och cigarettrök!

Alacrity seglar mot Gijon.

Dags att lämna La Coruna den 10 maj! Ännu ett nytt kryssningsfartyg ligger vid kaj. Håkan förbereder sig för nästa etapp utmed kusten. Här på svaj utanför La Coruna. Ing-Marie flyger hem för ny läkarkontroll. (Du kan klicka på bilderna, så blir de större.)

Efter soliga dagar i La Coruna, drar regn och hårda vindar in över området. Det är gråmulet och friska vindar under fredagens segling till Ria Cedeira. Dyningen är kraftig på väg in i rian, men väl ankrad är det stilla och lugnt.

Redan 2011 besökte vi Ria Cedeira efter några dagar på Biscaya. Det var vårt första möte med riorna i Spanien och vi uppskattade Ria Cedeira. Denna gång är det ensligt, några få hundägare syns på stranden. Eftersom vinden ökar och regnet vräker ner, blir lördagen en vilodag. (Vindbyar på över 20 m/sek, bra test för ankaret.) Fantastiskt att dyningen inte går in i den hårda nordliga vinden.

Så mojnar vinden och det är dags att lämna Ria Cedeira. Orolig sjö och måttlig vind möter de första timmarna. Men efter udden kommer akterlig dyning och vind, som ökar till ca 12 m/sek. Det blir en bra segling, trots regnskurar, och beslutar därför att fortsätta till Gijon, då utsikterna ser gynnsamma ut för natten(avtagande vingar och inget regn). Minskar på segelsättningen, har bara en ”slips” av storen ute, för att inte komma till Gijon under mörker. Allt ser bra ut!

Vid elva-tiden på kvällen, när det är kompakt mörker och täta moln, ökar vinden. Så någon lägre fart blir det inte under några timmar. Samtidigt vräker regnet ner. Ingen ”äggklockesömn” i natt. Kan vara bättre…

Framemot morgonen mojnar det, kommer i sjölä och regnet upphör. Sista biten in till Gijon blir motor. Dags att ladda och få lite värme i båten.

En vänlig man tar emot på väntpontonen. Det visar sig vara ”tullen”, som vill göra en kontroll. Efter några timmar kommer Guardia Civil också på besök, en kvinna och två män, lika vänliga som tulltjänstemannen. Här i Spanien har man full kontroll över de fritidsbåtar, som rör sig utmed kusterna. Och när Ing-Marie kommer några dagar senare, ett nytt besök från Guardia Civil. Marinapersonalen ger klartecken för att Alacrity kan stanna vid ”väntpontonen” under besöket.

Till Gijon kommer segelbåtar på väg söderut. Flera tar hoppet över Biscaya och landar här. Återigen påminns vi om att det finns många sätt att planera en långsegling på. De flesta vi möter här arbetar i respektive land, men gör en resa på några månader upp till ett halvår, lägger båten i en marina utmed vägen, reser hem och fortsätter året därpå. Några bilder, som visar hur tidvattnet påverkar omgivningen.

Gijon ligger i regionen Asturien och är den största staden i regionen med drygt en kvarts miljon invånare. Gijons centrala del ger känslan av en stor amfiteater, där gatorna strålar samman mot den fantastiska sandstranden San Lorenzo. Men det finns flera stränder i staden och dess närhet. Marinan ligger mitt i staden, vilket gör att det blir många besök på barer, siderior och restauranger under veckan.

Gijon är en vacker stad. Många invånare bor centralt, både i moderna höghus och äldre fastigheter. Som vanligt vandrar vi runt och fångar atmosfären. Många seniorgrupper är också på vandring. Och parkeringsplats för de boende (och kanske besökare) finns i underjorden...

Att dricka cider är populärt i Gijon. Vid marinan, liksom i övriga staden, finns flera siderior och här samlas stadens unga på eftermiddagarna och kvällarna, dricker cider eller öl och umgås. Utmed de trånga gränderna i staden, samlas på kvällarna den mer mogna publiken, för ett glas vin, öl eller cider. Oftast finns en hel del små barn, som rusar runt och leker.

För att dricka färskcider behövs en introduktion. Vätskan ska hällas från hög höjd ner i glaset, så att luft kommer in i väskan. Häll bara så mycket, som du dricker i en svälj! Några har mer färdighet än andra. Och på strandpromenaden har några flaskor arrangerats till ett träd på strandpromenaden.

Vi inser att i Asturien och i regionerna utmed norra Atlanten, Galicien, Asturien, Cantabria och Baskien, finns mycket för turister. Det har spanjorerna också insett och utvecklar regionerna på bästa sätt. Vi blir imponerade av hur rent och prydligt det är överallt, informativt och välorganiserat. Tyvärr är våra språkkunskaper begränsade till engelska. Här får man ut mer om man kan lite spanska. Men människorna är öppna och positiva och hjälper till, när vi ser fundersamma ut. Damen i rosa hjälper oss att förstå dagens meny! Utforska nätet och res hit!!!