Turister på Samos.

Samos är en av de större öarna i Egeiska havet, drygt fyra mil lång. Den är grön och vacker och här finns stora odlingar av olivträd. Hit hittar många turister, men ön har lyckats behålla sin charm. Turisterna finns utmed kusterna, där stränderna lockar.

Några större hotellkomplex såg vi inte utan turistboendet var småskaligt med mindre hotell, pensioner och lägenheter över hela ön. Vi var på Samos under senare delen av augusti och upplevde ingen trängsel. Restaurangerna hade varierande gästtillströmning och på stränderna var det inte någon trängsel. Behagligt att vara turist.

Vi låg förtöjda under åtta dagar vid Pythagoreios stadskaj. Stadens store man, Pythagoras, föddes här 580 fvt. Kvadraten på hypotenusan är lika med summan av kvadraterna på katetrarna fick vi ju lära oss i skolan..... En fin staty fanns i hamnen.

Utmed kajen trängdes båtar av olika slag. Varje morgon gav sig turistbåtarna iväg och till kvällen var de tillbaka. Då var det bara för turisterna att gå till andra sidan stadskajen, där alla barer och restauranger låg. Eller senare på kvällen köpa något i någon av alla affärer, som låg utmed huvudgatan.

På kajen organiserade den myndige hamnkaptenen, en riktig "sjöbuse", alla tilläggningar. Han tog in avgift för skatt, el och vatten. Inga stora summor. För oss kostade det 10 € natten. Vår tanke var att hamnkaptenen tillbringat en stor del av sitt liv till sjöss. Döm av vår förvåning, när han en kväll på restaurangen uppe i sin hemby Mitalinii, berättade hur han levt sitt liv. Jo, i USA, dels i Boston, dels i Miami, som grekisk-ortodox präst. Nu var han tillbaka i sin hemby, där några av hans barn och barnbarn bodde. Men inom några år var hans plan att återvända till USA. Hamnkaptenen och Ing-Marie jämförde barnbarn på sina telefoner.

Bakom fasaden av restauranger fanns en gammal stadskärna. De flesta gator var kullerstensbelagda och väster om staden fanns en hel del ruiner från antiken. I likhet med många byar och städer på de grekiska öarna, klättrade en del av Pythagoreios bebyggelse på bergssluttningen. Vi fick en fin utsikt över hamnen, när vi tagit trapporna upp på höjden.

Ett par mil väster om Pythagoreion låg Heraion, den kultplats där bl.a. den grekiska guden Zeus' hustru Hera dyrkades under antiken. Här hade ett stort tempel med 155 pelare uppförts och här fanns också rester av tempel uppförda till andra gudars ära. Statyer av en förnäm familj hälsade oss välkomna. Men en jordbävning förstörde området och ruinresterna hade använts till andra byggnadsverk på ön. Kvar fanns en pelare, relativt intakt, som kunde ge oss en uppfattning om storleken på templet, som fanns här för 2500 år sedan.

Den södra delen av Samos bestod av enorma olivlundar. På ön fanns två höga bergsområden kring bergen Kerketeas i väster och Ampelos mitt på ön. Utöver dessa bergsområden var ön kuperad. Olivlundar och vinodlingar dominerade växtligheten tillsammans med pinjeskog.

I bergsområdena fanns flera kloster. Vi besökte Megali Panagia, som låg vackert undangömt från upptäckt från havet. Till detta område kom på 1500-talet två bröder/munkar från Mindre Asien(nuvarande Turkiet) och grundade så småningom denna klosterorder. Klostret var nyligen återuppbyggt efter en brand och här fanns nu sju munkar. En stor del av dagen ägnades till bön. Ändå var det många andra sysslor som skulle utföras såsom matlagning, trädgårdsarbete samt fruktskörd, olivskörd, tillverkning av aromatiska produkter, biodling mm. Produkterna såldes bl.a. i klostret. För att få tillträde till klostret utlånades lämpliga kläder...

På norra sidan av Ampelos låg två små bergsbyar, Vourliotes och Manolates. Dit upp tog vi oss på slingrande vägar. I området fanns också en hel del vandringsleder. Byarna var olika till sin karaktär. I Vourliotes fanns inte mycket av souvenirbutiker eller restauranger. De som fanns var samlade kring byns charmiga torg. I byn levde människorna med sina fruktodlingar och vinskörden var i full gång.

Manolates var inriktad på turism. Här fanns restauranger i de små gränderna, försäljning av keramik och smycken. I en av krukmakerierna hittade vi Pythagoras mugg, den han konstruerat så att ingen av hans studenter skulle ta för sig för mycket vin. En sinnrik konstruktion med hål i botten gjorde att för mycket vin läckte ut.....

De två större städerna på ön, Samos och Karlovasi, låg på norra kusten. Vi tyckte båda städerna var ganska charmlösa. När vi besökte Samos stad låg nordan på hårt i hamnen, där kappseglingsbåtarna från Aegean Race låg och guppade vid kajen. En bättre förtöjningsplats fick de när de kom till Pythagoreion. Marinan utanför staden kunde erbjuda alla förnämliga förtöjningsplatser. Och vi kunde se när de startade tredje benet ner mot Lipsi.

Här nedan kommer några miljöbilder fångade under de dagar vi bilade runt på ön.

En dag tillbringade vi på stranden, i solstolar under ett parasoll. Härligt att lata sig med en bok. Vad vi läste? Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie och Dödergök av Katarina Wennstam.

Vi lämnade Pythagoreio och motoriserade mot vind och ström till ankringsplatsen vid Posedonia, en omtyckt plats bland seglare. Ankringsviken låg vid den sydöstra spetsen på Samos och på andra sidan sundet, en distans bort, låg Turkiet.