Guernsey

St Peter Port

Vilken härlig plats! Vi har härligt sommarväder, något vi inte är bortskämda med.

En minnesvärd dag är gårdagen. För att få en bild av ön, klev vi på en av öns många bussar och åkte runt ön. Vi konstaterade att den norra och västra sidan kunde vara intressant att utforska lite mer.

Därmed tog vi ny buss och for mot nordöstra udden. Vårt första mål var Beaucette marina, en hamn i en klippskreva. Vi hade tankar att åka in där när vi kom norr ifrån, men vädret var inte tillrådligt. När vi stod och tittade ner på den mycket smala infarten, gick våra tankar till de tillfällen när vi angjort östra hamnen på Öja/Landsort.
En kall öl på restaurangens veranda smakade mycket gott. Därifrån promenerade vi vidare utmed kusten västerut. Långa härliga sandstränder avbrutna av klippartier. Då och då tog vi en paus och njöt av omgivningarna. Vårt mål var de stora klipporna halvvägs nerför den västra delen av kusten.

Det var skönt att sätta sig på bussen och åka tvärs över ön tillbaka till St Peter Port. Det blev sen middag denna kväll.

Idag var vi och besökte stadens gamla slott som ligger vid infarten till yttre hamnen. Första delen byggdes redan på 1300-talet. Inom slottet finns flera olika muse'er. Mycket handlade om hur försvaret varit uppbyggt under bl. a.de båda världskrigen. Tyskarna occuperade ön 1940-1945. Som daglig turistattraktion kl. 1200, avfyras en av fästningens kanoner under viss cermoni.

Nu har vi lämnat marinan, vilket kan ske vid högvatten två tillfällen/dag. Ligger på en av Visitor Pontoon i yttre hamnen för att tidigt imorgon gå med strömmen söderut mot Bretagne.

Problem med WiFi i hamnarna

För att lägga ut inlägg på vår blogg är vi beroende av WiFi i hamnarna. Oftast erbjuds vi nät men av mycket olika kvalite'. De senaste veckorna har vi inte kunnat nå nätet med våra PC, där vi laddar ner våra bilder. Det medför att vi inte kan få med bilder i vår blogg då vi nu publicerar våra inlägg med hjälp av vår iPad som vi lyckas nå nätet med i båten. Vi kan oftast använda mailkommunikationen.

Problem blir det också med våra Skype-kontakter. Hoppas på överseende.

Nu ligger två nya inlägg på vår blogg, som handlar om vår segling från Holland till Guernsey. Vi kom hit den 23 juli.

Genom "The Race of Alderney" tll Guernsey

"The Race of Alderney between Cape de la Hauge och the Island Alderney is of international notoriety, achieving streams of over 5 knots on the tidal diamonds, but up to 11 knots in real life. This makes sailing here a fascinating and rewarding experience." Läst i vår pilot inför planeringen av genomfartsseglingen till Guernsey. Därmed var vi noggranna med att planera för den 40 distans långa seglingen. Väderprognosen kunde ha varit bättre ang. vindriktning, men kommande dagar visade ingen förbättring. Vi informerade oss om tidvattensströmmar samt tidvattensförhållanden vid ankomsten till Guernsey genom vårt plotterprogram, tidvattenstabeller och strömkartor. Vårt resultat bekräftades av lokala seglare.

Två tidpunkter/dag är det rådigt att gå genom "The Race of Alderney". Vi valde att planera vår passage till mellan kl. 1745-1815. Från Cherbourg hade vi ca 15 distans till passagen. Vi startade med motström och motvind, nordväst 5-7 m/sek. Väderprognosen utlovade vind från väst, något avtagande från kl. 17.

Ca en timme innan det var dags att styra sydväst genom sundet vred vinden, MEN ökade till 10-12 m/sek. Stora vågor mötte, "rena tivolit", och när vi vek av genom sundet, på utsatt tid, tog strömmen oss sydväst. Vågorna avtog men inte vinden. Det var en härlig känsla att forsa fram, trots att vi inte kunde hålla upp mot målet. Efter ytterligare 15 distans startade vi motorn vid Sarks norra udde. Solen sken på ön och det var underbart vackert.
Solen gick ner bakom Guernsey, när vi gick in mellan lirarna i St Peters Port. Vi kände stor tillfredsställelse att ha genomfört dagens segling.

Vi hade ropat upp marinan ett par distans utanför hamnen och blev välkomnade till "Waiting Pontoon"' där personal väntade. Personalen var ett antal unga män, som for runt i småbåtar och dirigerade alla nyanlända till tillfälliga platser. Det var fascinerande att ana alla båtar som låg på svaj samt alla på olika pontonbryggor. Ännu kunde vi inte komma in i hamnbassängen, marinan, då nivån där och över tröskeln inte hade tillräckligt djup. Vi passade på att äta dagens köttgryta, som det inte blivit tid för under seglingen. Men med bananer och Kit Kat går det bra att hålla blodsockernivån på plats.
När det blev dag, kl 2330, eskorterades alla båtar från Waiting Pontoon till platser inne i marinan. Ett välregiserat skådespel. Småbåtarna körde runt och vi seglare var lydiga att förtöja på på anvisad plats. Många stod och tittade och det var ett festligt stim från kajen. Vi avslutade med en avkopplande stund i sittbrunnen. Nu kunde vi se fram emot ett antal dagar på Guernsey.

Först dagen därpå fick vi veta om tragedin i Norge.

Transport utmed Engelska kanalen

När vi passerade den sista slussen efter Middleburg hade vi två val; att gå över floden Schelde till Breskens och invänta kommande oväder där eller njuta av en dags segling längs Belgiens kust, visserligen motvind och motström inledningsvis, men soligt och fint. Vi valde det senare och förtöjde sent på kvällen i Nieuwpoort, väster om Ostende i Belgien. Inseglingen var spännande mellan sanddyner och höga bryggkonstruktioner. Flera marinor. Säkert plats för tusentals fritidsbåtar. Där blev vi kvar i tre dagar, när kulingen och regnet passerade förbi. Men med rätt kläder och cykel kunde vi utforska omgivningen.
Utmed hela belgiska kusten går en kustspårvagn. Vi kom på att vi kunde cykla i medvind, fälla ihop cyklarna, kliva på spårvagnen och förflytta oss med den i motvind. Därmed fick vi del av den belgiska kusten med alla semesteranläggningar. En helt ny värld för oss i segelsammanhang. Stora lägenhetskomplex, restauranger utmed stränderna och hur många trampblilar/cyklar som helst för barnen att roa sig med i det bistra vädret.
Så kom solen tillbaka och vinden mojnade till behagliga 6-7 m/sek, visserligen från sydväst. Vi passerade Dover-Calais och såg de solbelysta klipporna vid Dover. Lite overkligt att vi seglade där.... Vi tog oss denna dag till Boulogne-sur-Mer, dit vi kom på kvällen när det var lågvatten. Det är inte vackert att se bryggkonstruktioner från vattennivån. Men den blev bara en övernattningshamn för oss innan det var dags att bege sig till Dieppe. Säkert en charmig stad men med regn och efterdyningar av sjösjuka för Ing-Maries del, blev det bara att strosa runt lite i staden och avnjuta den franska atmosfären.
Fecamp eller Cherbourg, det var var frågan när vi vaknade nästa morgon. Vi tog oss ur hamnen. Men den utlovade nordan som skulle ge oss halvvind var fanns den? Vi motoriserade mot Fecamp och plötsligt var vinden där, nord-väst 5-7meter, en utmärkt sträckbog mot Cherbourg. Häftigt att segla nedanför höga vita klippor, böljande landskap som med jämna mellanrum skar ner till vattnet och där låg ett litet samhälle. Efter knappt ett dygn var vi framme i Cherbourg.

Under en dygnssegling händer en hel del. Vinden stod sig, ökade faktiskt ibland men ändrade riktning då och då. Under ett antal timmar var det motström och då gick det inte så fort. Under natten inträffade fenomen som gjorde att vi sick-sackade framåt i motströmmen när vi gick en rak kurs. Men så blev det åter medström och det kändes gott att ta sig in i Cherbourgs enorma hamnanläggning. En hel del yrkestrafik kunde vi följa med AIS-systemet under seglingen. Full koll så att vi kan vara på behörigt avstånd. Dessutom information om destination, storlek mm. Idag är också många fritidsbåtar utrustade med en AIS-sändare. Vi har valt att enbart ha en AIS-mottagare.

Dieseltank på hög höjd...

Zeeland

Vi har nu avslutat ”Stående mastrutten” och befinner oss i den södra delen av provinsen Zeeland, som gränsar till Belgien. Det är idag sex veckor sedan vi förtöjde i Lauwersoog. Vår tid här i landet har varit mycket intressant och innehållsrik. Många intrycka att smälta. Vår förhoppning är att vår blogg ska locka fler hit ner. Att använda tre månader av segelsäsongen och gå kanalerna i Friesland samt besöka städerna runt Ijsselmeer för att avsluta i Amsterdam, kan vi varmt rekommendera. Och varför inte en cykelsemester här nere?

Vi ser att vår resa har sträckt sig genom fem av Nederländernas provinser Groningen, Friesland, Noord-Holland, Zuid-Holland samt Zeeland. Det är i den senare provinsen vi varit den senaste veckan. Det är här som holländarna kan komma ut från kanalsystemen och segla på lite större vattenytor, en del tidvattenpåverkande. Det blir en hel del slussande, då sjöar och kanaler ligger på olika nivåer.

Karin och Kenth besökte oss några dagar i Willemstad. Det uppskattade vi. När de lämnade oss, tog vi oss an de stora slussar, som behövs för den yrkessjöfart som går här. Visserligen finns det slussar för fritidsbåtar, men är masten högre än 18 meter får vi ropa upp slussen och be att få slussa med de stora båtarna, där de öppningsbara broarna finns.

I detta område finns en hel del ”naturhamnar”, dit holländarna gärna beger sig när det är helg eller semester. Vi provade på De Omloop, en vik med gräsmattor och skog runt ”viken”. Vi hade en skön kväll där innan vi gick till medeltidsstaden Veere . Här var många turister och vi fick också uppleva en historisk marknad. Försäljarna tidstypiskt klädda??? Även här låg vi i en klubbhamn. Vi försöker att ligga i klubbhamnar eller i kommunala hamnar. Möjlighet att få kontakt med lokala seglare upplever vi större här än i de stora marinorna.

Något vi noterat är att barn och ungdomar deltar i mycket seglingsaktiviteter. I Harlingen hade olika åldersgrupper seglarskola varje kväll, när vi var där. I o m att sommarlovet började har vi sett mycket sjöscouter och deras tältläger utmed stränderna. Även kanot och rodd förekommer. Vi är dock förvånade att mycket få små barn använder flytväst.

Sammanfattningsvis har vi upplevt holländare som hjälpsamma och mycket trevliga. De tar gärna kontakt och är nyfikna på Sverige. Vi märker nu att det är semestertider och att barnen i de södra delarna av landet har ledigt. Det har ökat antalet båtar i hamnar och i slussar. Dessutom är vi ju de mest tättbefolkade delarna av landet, från Amsterdam och söderut. Här i södra delen är det också många belgiska och engelska seglare. Svenska båtar är det glest med. Senast vi mötte svenskar var i Dordrecht.

Ett stort tack för alla mail och kommentarer. Roligt att veta vad ni sysslar med...

Nattligt äventyr.... och därefter

Dags att lämna Amsterdam. Håkan valde den nattliga konvojen genom Amsterdams kanalsystem. Anmälan för avfärd kl.23 och avfärd 01.00. Vi blev fyra segelbåtar. Det var ganska öde på gatorna. Brovakten hade flera broar att öppna och vi såg honom eller henne cykla längs ett folktomt Amsterdam. Det blev en fin upplevelse.
Efter de sista broarna hade klockan blivit 02.40. Dags att ta sig till motorvägsbron vid Schiphol, där det enbart är tre broöppningstimmar/dag. Vi valde den första för dagen, kl.05.00. Därefter ca två timmars färd innan vi förtöjde för att sova några timmar.
I Oude Wetering hamnade vi i premiären av en regatta. Här fick vi kontakt med seglarlivet i Braassemermeer. Båtarna hade fin vind och det var mycket folk i den arrangerande båtklubbens hamn. På kvällen var det grillfest och underhållning med både körsång och dansbandsorkester….

Under färden upplevde vi också att Holland är ett land med stora områden under havsnivån. Vi kan se att holländarna fortfarande ”bygger land”. Utmed vattenvägarna ligger husen tätt. Alla tycks ha sjötomt, då det är vatten på någon sida av tomten. Fantastiska små eller stora trädgårdar. Monica, du skulle se alla hortensiabuskar… Bakom bebyggelsen breder odlingar ut sig. Det är här vårens stora tulpanodlingar finns. Just nu plockas lökarna upp. Mycket grönsaksodlingar i växthus eller på friland.
.
Efter att vi passerat Alphen a/d Rijn kom vi in i kanaler, som trafikeras av stora pråmar och continerfraktare. Tempot blev högre. Stora broar passerades. Allt eftersom blev det tydligt att vi måste passa vissa tider för broöppning, om vi inte ska behöva vänta i flera timmar. Planering alltså

Söder om Gouda slussade vi och nu var vi åter i tidvatten. Vi passerade öster om Rotterdam och kom till Dordrecht vid floden (Oude) Maas. Den lilla klubbhamnen vi förtöjde i ligger bredvid stadens stora kyrka, där klockspelet hörs många gånger om dagen. I Dordrecht firades Håkan på födelsedagen tillsammans med danska seglarna Dorthe och Karsten. Lite sköna sommartemperaturer hittade också hit.