onsdag 23 september 2015

Söderut.


Leros lämnades efter tre intensiva dagar. I frisk vind passerade vi sundet mellan Leros och Kalymnos. Några dagar tidigare förliste en flyktingbåt öster om Leros, vid ön Farmakonisi, och fler än 20 personer drunknade.
Första stoppet blev på boj i viken vid Palionisou på Kalymnos östra sida. En liten strand och några restauranger. Gott om getter även här och vildsvinsjakt pågick.
Vi seglade vidare mot den lilla ön Pserimos. Friska nordliga vindar gav upphov till lite dyning i ankringsviken. Husen runt bukten utgjorde en vacker kuliss. Vi kunde inte förtöja vid kajen förrän till kvällen, då alla turistbåtar återvänt till Kos och Kalymnos. När turisterna åkt iväg blev det öde på stranden och på restaurangen var vi ensamma med familjemedlemmarna. Ett tips till er seglare; gå inte till Pserimos då det blåser friska nordliga vindar. Natten vid kajen blev orolig....kanske hade det varit bättre på svaj....
Fortsatt frisk nordvästlig vind tog oss runt östra udden på Kos. Här är det nära till Turkiet, se bilden på Thala. (Thala är en Malö 36 och på deras segel står Orust.) På vägen mötte vi en karavan av turistbåtar på väg till Pserimos. Trots att det inte är högsäsong är båtarna fyllda av turister. Vilken segling vi hade. Alltid roligt att segla flera båtar. Då kan man få kort på sin egen båt. Tack till besättningen på Thala som bidrar till bilder på vår blogg.
Vid sydöstra hörnet på Kos dog vinden ut och ersattes av en svag sydvästlig bris. Vi fortsatte tio distans västerut längs sydkusten på Kos, innan vi nådde natthamn i Kardamena.
Kardamena var en turistort, som så många andra på Kos. Hamnen var nyligen i ordninggjord och muddrad, så djupet räckte och vi fick en bra plats. Full aktivitet i hamnen, när alla färjor med hemvändande dagturister anlände från grannön Nisiros. Slutet av säsongen och gatorna var ganska öde liksom alla restauranger.
Nästa dag var planen att segla mot Tilos och hamnen i Livadhiou. Men ett nytt väderläge hade infunnit sig. Vindstilla. Så det blev motorgång i fem timmar innan vi angjorde Tilos, varmt rekommenderad av vår norska vän Magnhild. Nu ser vi fram mot härliga dagar på denna lilla ö.

Göran Schildt Regatta.


Göran Schildt seglade redan på femtiotalet i Medelhavet. Han tog sig på kanalerna ner genom ett krigstrött Europa och kom i mitten av sextiotalet till Leros, där han och hans unga hustru Christine köpte ett hus. I många böcker har han beskrivit och berättat om sina upplevelser, böcker som inspirerat många att pröva på livet ombord på en segelbåt i Medelhavet. Hans båt Daphne är välkänd blad seglare, både i Norden och här nere. Ekenäs i Finland blev centrum för den stiftelse, som Göran och Christine grundade. Syftet med stiftelsen var att främja kulturutbytet mellan Finland och Grekland. Efter Göran Schildts död 2009, blev Göran Schildt Regatta ett faktum här i södra Egeiska havet. Ett samarrangemang mellan Nautical Club Leros, Cultural Association "Artemis" Leros och Christina och Göran Schildts Stiftelse anordnar varje år en regatta i september med kulturella inslag. Våra finska vänner Svante och Nina hade blivit tillfrågade att segla, som gastar på en av de deltagande båtarna. Vi deltog inte i regattaseglingen, men blev inbjudna till invigningsfesten i den vackra biografbyggnaden i Lakki, Leros.
Vilken kväll vi blev bjudna på! Det grekisk-finska kulturarrangemanget var fantastiskt. Ungdomar från Leros läste Göran Schildts texter ackompanjerade av foton tagna av GS. Tre platser beskrevs och som komplement framfördes danser därifrån. Oh, så bra!
Men det var bara början. Två finlandssvenska artister, Thomas Enroth och Thomas Lundin bidrog med musik från Finland, bl.a. tango samt Mikis Theodorakis musik. En grekisk sångare och en ungdom från Leros sjöng också ackompanjerade av bosuki och gitarr. Innan alla artister avslutade kvällen med härlig musik av Theodorakis berättade Christine Schildt lite om livet på Leros.
Morgonen därpå var det gemensamt start för de femton båtar, som deltog i den tre dagar långa regattan. Första anhalt var Lipsi. Inför andra etappen var målet ändrat. Arki ersatte Agatonisi, som har ett hårt tryck av flyktingar. Tredje benet gick tillbaka till Leros med härlig spinnakergång, berättade Svante på Facebook.

Badvikar i norra Dodokaneserna.


Efter några härliga dygn i viken vid Posedonia, Samos, lättade vi ankar och fick en frisk nordostlig vind, som snabbt tog oss genom sundet och förbi Pythagoreio. Väderutsikterna var för dagen nordost 10-12 meter/sek, vid lunchtid vridande mot nord/nordväst och något avtagande. Vårt mål var viken Livadhia på Patmos. Seglingen blev en av de bästa hittills denna säsong. (Bilden på Alacrity är från ett tidigare seglingstillfälle.)
När vi kom till Livadhia blåste en frisk nordvästlig vind över bergen, vilket inte inbjöd till ankring. Utsikterna för natten hade ändrats från morgonen. Nu var prognosen en frisk sydostlig vind, vilken skulle gå rakt in i viken. Vi tog beslut att vända och segla sju distans österut och ankrade i Port Stretto vid Arki. Även här var det blåsigt, men på kvällen avtog vinden något. Vi följde öns getter, när de vandrade på sluttningarna, många med bjällror, ett karaktäristiskt ljud på flera öar i Grekland. En tidig väckarklocka...
Ja, så började en period av lata dagar. Vi seglade i området norr om Leros, stannade i vikar, badade och njöt. Träffade vänner. Martin och Carl hade var sin helikopter, så när det var vindstilla lekte pojkarna på stranden...
När väderprognosen utlovade blåsigare väder, förtöjde vi i den lilla hamnen på Arki, Port Augusta. Helt perfekt för de nordliga vindar, som råder större delen av sommarhalvåret. På ön finns tre härliga stränder. När vi kom till den på norra sidan träffade vi två tyska ungdomar, som övernattade där. På sydsidan hade något inspirerats att göra små "konstverk". Vi kompletterade. Och från hamnen var det bara tio minuter till den västra stranden.
Till Patmos seglade vi för att handla. Granne i hamnen var bl.a. en turkisk familj. Vid frukost kom hustrun över med två tallrikar syltad frukt. Dessa fantastiska turkar!
Vi vandrade utmed stranden norr om Skala, huvudorten på Patmos, och såg ön från en annan vinkel, än när vi var uppe vid klostret tidigare i år. "Marinan", byggd av EU bidrag, fortfarande grekernas gratishamn. Under promenaden hittade vi också viken Meloyi, där vi ankrade en natt.
Efter några dagar vid Archangelos, vår härliga badvik, var det dags att bege oss till Leros Marina. Innan avfärd funderade vi på hur mycket vi inkräktar på fiskarnas arbetsplats...
Besök i marina innebär oftast en hel del "arbete". Det är tvätt, både maskintvätt och handtvätt. Båten behöver städas lite grundligare och spolas på utsidan. Och sedan denna jakt på drickbart vatten. Eftersom vi dricker vattnet från våra tankar, vill vi inte fylla med "otjänligt" vatten. ( För ett par år sedan installerade vi ett Sea-Gull filter. Renar, men tar inte bort dålig smak.) Det är få öar i Egeiska havet, som har vatten man kan fylla direkt från kranen på bryggan. På Leros måste man hämta vatten vid en kommunal tapp. Det blir många vändor med våra 15 liters flaskor. Och ibland stängs denna möjlighet av. Vi seglare har alltid varit sparsamma med vatten och här är det ibland lite frustrerade, när vattentillgången är begränsad. Men det får dig att inse att det inte är en självklarhet att alltid ha tillgång till vatten. På Arki kunde vi fylla upp med "not drinkable water" från en liten kran på kajen.
Och så är det dags att handla, oftast en gång i veckan..... Just nu använder vi inte frysen, så vi har mer kylskåpsplats för frukt och grönt. Och eftersom vi gör vår egen filmjölk från lång hållbarhetsmjölk behöver vi inte köpa på oss yoghurt och färsk mjölk, som tar mycket plats i kylskåpet. Att äta lunch eller frukost på tavernor har blivit vanligare.... Den lilla hunden fanns utanför ett bageri....
Trycket ökar på Leros. Samtidigt som vi anlände kom grekiska kustbevakningen in med morgonens nyanlända. Och på kvällen kom färjan, som transporterade det senaste dygnets nyanlända i området till Aten.