Gott Nytt År 2013!

Så blev det 2013. Alacrity ligger förtöjd i Marina di Ragusa. Under oktober-december 2012 har hon fått utstå en hel del blåst och regn. Lufttemperaturen har sjunkit, liksom vattentemperaturen. Veckan innan vi lämnade Sicilien, i början av december, var det dags att dra på sig långbyxor, även dagtid.

Efter vår vistelse i Sverige september/oktober återvände vi till Marina di Ragusa. Nu var hamnen välfylld av övervintrande båtar. Flera av våra vänner från Lagos hade dykt upp, vilket var mycket trevligt. Nu etablerade vi också nya kontakter, som hade ny kunskap för oss om Medelhavet. Ett intensivt liv, då varje dag fylldes av intressanta möten och nya aktiviteter.

Nu är vi åter hemma i Sverige och många frågar; vad gör ni hela dagarna, hur får ni tiden att gå? Vi skulle kunna replikera med samma frågor, för skillnaden är inte så stor. Vardagsbestyren tar sin tid; handla, städa, tvätta och matlagning.

Vinteruppehållet behövs också för att sköta om båten lite extra. Många av er putsar ju någon gång om året lite extra på boendet, lägenhet eller hus. Efter varje besök i Sverige, återvänder vi med en hel del prylar från Clas Ohlson, Kjell & Comp. m.fl. Går åt en hel del tid att installera på/i båten. Våra dagar fylls av aktiviteter, som anordnas med olika grupperingar i hamnen. En dag i veckan deltar Ing-Marie i en akvarell-målningsgrupp. Då kan Håkan vända upp- och ner i båten. Många kompetenser samlas under vintern i hamnen. I elektronikgruppen delar man med sig av sitt vetande varje tisdag. Även diskussionsmöten kring handhavande av båt återkommer varje vecka. BBQ arrangeras liksom knytkalas(pot-luck).

Lady's Coffee varje torsdag planerar mycket av marinans sociala events. Inför julen samlades alla för att fira advent. Även jul och nyår firades traditionsenligt med de besättningar, som fanns i marinan över helgerna. Alla aktiviteter annonseras varje morgon på VHF-radion, kanal 72. Här samordnas också transporter, bilhyra, "försäljningar" samt övrigt av intresse. Utöver detta samlas vi också i mindre grupperingar.

Det finns en liten nordisk grupp, som ibland utökas med seglare från Schweiz och Tyskland/Tjeckien. Vi spelar mölkky, ett finskt spel.

Några av oss spelar också boule varje vecka.

Alltsedan Frankrike har besättningen på den norska båten Oceana och vi träffats och spelat kort, Liverpool. Mexican train introducerades av den svenska båten Vickis besättning här i Marina di Ragusa. Sicilien var en vit fläck för oss innan denna vinter. Därför försöker vi att se oss om för att råda bot på detta. Till fots/med cykel tar vi oss runt i närområdet, buss tar oss lite längre och med bil kan vi improvisera lite mer.

Tempeldalen, med fantastiska tempel från 400 år f.v.t., finns på sydkusten vid Agrigento. Där vandrade vi en eftermiddag innan vi flög hem i september.

I slutet av 1600-talet drabbades Sicilien av en svår jordbävning. De städer, som återuppbyggdes, fick en prägel av barocken, vilket lockar många att besöka den sydöstra delen av Sicilien. Ragusa, två mil från Marina di Ragusa, på 600 m höjd, är en av dessa städer, med en stadsdel som innehåller många gamla byggnader och smala gränder.

När vi kom tillbaka till Sicilien i oktober åkte vi runt och tittade på de städer, som finns med på UNESCOs världsarvslista på sydöstra Sicilien. De två första är från Sciclia, den tredje visar Modica med dess fina basilica i centrum.

Vi återvänder i slutet av januari till Marina di Ragusa och förbereder oss inför kommande seglingssäsong.

Övervintring i Marina di Ragusa

Nu är det bestämt och bokat. Alacrity får Marina di Ragusa på södra Sicilien som vinterhamn, tillsammans med många internationella båtar, som börjar samlas i marinan. Det ryktas om att det kommer ca 300 båtar. Marinan ligger i den lilla turistorten med samma namn. Än är turisterna kvar men redan om en vecka avslutas turistsäsongen med stort fyrverkeri. 5000 personer bor här året om, så några affärer är öppna även i vinter. En härlig sandstrand med tillhörande strandpromenad lockar. Utmed strandpromenaden ligger vackra villor. Staden Ragusa nås med buss, ca 2 mil inåt landet.

Marinan är ny sedan några år. Känns trivsamt här. Många av båtarna som kommer, har tidigare tillbringat en eller flera vintrar här. Redan upplever vi att engelskan är det dominerande språket med båtar från Australien, Nya Zeeland, USA, Canada och Storbritannien. De franska båtar, som vi träffat den senaste tiden, verkar tillbringa vintern i Tunisien. Avgiften för vintern (oktober-april ) är för vår båt € 1100. Det tillkommer kostnader för el och vatten, så marinan räknas som relativt billig. Malta, som ligger ca 60 distans söderut, tar inte emot övervintrande båtar i samma utsträckning som tidigare, vilket gör att båtar samlas på Sicilien istället.

Tror vi nämnde det förra året också. Det är skillnad på marinor i Sverige och här nere i Europa. Finns mycket personal, särskilt de som anvisar plats. Sedan vi kom till Sardinien och Sicilien möter en jolle och sedan finns det personal på bryggan, som fiskar upp mooringlinan. Blåser det besvärande sidvind får man hjälp… (bild från Marina di Cala del Sole, Licata)

Vi får också lift i deras el-bilar….(bilden från Marina di Ragusa)

Här i Italien har vi inte sett så många bevakningsbåtar som vi gjorde i Spanien. Dock finns det några olika typer av småbåtar, som patrullerar stränder och ligger i hamnar ibland.

Vi har inte haft något besök av myndigheter detta år, men en italienare bredvid oss i Villasimius drabbades av finanspolisen. Det har ju tillkommit en ny skatt här i Italien för fritidsbåtar. Hög för nyare båtar och motorbåtar. Seglare kommer undan med 40% av vad motorbåtar i motsvarande storlek betalar. En äldre båt blir billigare. Italienaren kunde inte hitta sitt kvitto på inbetald skatt. Han får återkomma när han kommer hem. Glad att han inte fick böter. Hade redan drabbats at € 300, för att sjöpolisen ansett att han ankrat för nära land på ostkusten av Sicilien. Inför den nya skatten agerade bl.a. SXK och utländska båtar är för närvarande undantagna. Sedan vi lämnade Lagos i början av april har vi färdats 1640 distans. Vi har 120 motortimmar. Trots alla rykten om” Ingen vind, för mycket vind” har vi ofta haft bra segling under de 49 dagar vi seglat. Vi har legat i marinor 91 nätter och på svaj 62 nätter. Dessutom har vi seglat några nätter. Under april – augusti har vi betalat 26 997:- i marinaavgifter. Vi har räknat med € 1=9 sek. Den 14 september flyger vi hem för att vara med på Karin och Kenths bröllop i början av oktober. Här nedan följer ytterligare två nyinlagda. Hälsningar från Håkan och Ing-Marie

Licata

Under några dagar bekantade vi oss med Licata. Här fanns en ny marina, Marina di Cala del Sole, med tillhörande lägenhetsområde. På hemsidan gör man reklam för detta stora projekt. Nåja, så långt kommet var det väl inte, enbart två pontoner var färdigställda, 10 % av vad hemsidan visar och många outhyrda butikslokaler, som ännu inte fått fönster och dörr. Fyra lägenheter var färdiga, resten av husen var påbörjade och befanns färdiga i olika stadium. Men marinaområdet var mycket välordnat och fräscht. Gräsmattor och palmer gav området en trevlig atmosfär. Vi hamnade på säsongens stabilaste pontonbrygga samtidigt som en brittisk och en fransk båt förtöjde. God support från marinapersonalen vid förtöjning. De hade för övrigt mött upp i sina ribbåtar så snart vi rundat in vid vågbrytarna. Sedan blev det elbil för incheckning på marinakontoret. Tre båtar att registrera. Det tog tid. Men kaffe i små koppar lättade ju upp. Och därefter, när allt var klart, alla broschyrer om marinan, Sicilien och Licata med omgivningar var utdelade, blev det skjuts tillbaka. Nu hade flanörerna lagt beslag på området och de två restaurangerna i marinaområdet var fullbelagda.

I anslutning till marinan låg ett köpcentrum med en stor välsorterad livsmedelsaffär. Det tyckte vi om.

Licata, en gammal stad med många trånga gränder. Italienskt charmigt, slitet och skräpigt. Man vänjer sig snabbt. Mycket bilar och skotrar så snart vi lämnade marinaområdet. På västra sidan floden låg den äldre delen, på östra sidan floden den något nyare. Men stränder för bad och turism samt de lite mer exklusiva delarna av Licata låg väster om berget, som dominerade stadsbilden.

En enorm kyrkogård med många, stora mausoleum samt gravar täckte slänten upp mot den gamla borgen på höjden. Många barer i staden, men få kvinnliga gäster. Här dominerade den manliga befolkningen på ett sätt vi inte sett tidigare.

Dags att titta lite närmare på borgen. Kartan gav inte mycket ledtråd, hur vi skulle ta oss upp. Men vi klättrade i trappor i de smala gränderna, där de boende tittade på oss och sa Buona serra, när vi gick förbi. Värre var det med hundarna, som skällde argt lite här och där. Plötsligt kom vi inte längre. Återvändsgränd. Men då öppnades grindarna och ut kom en yngling och undrade vad vi gjorde där. Vi leta efter borgen, sa vi. Han skrattade, ruskade på huvudet, funderade och så sa han, kom… Genom hans mystiska ägor med skällande hundar och vindlande stigar tog han oss till andra sidan området, låste upp en ny grind och släppte ut oss i nya gränder och pekade ut riktningen. Utmed vägen mot borgen satt en kvinna och nickade glatt, jo ni är på rätt väg. Pust, pust vi kom upp till en kyrka. Jo då, sa männen, som stod på trappen, följ stigen uppåt. Och äntligen var vi högst upp. En fantastisk utsikt och en fin borg. Men tyvärr stängd. Vi tog en något bekvämare, men brant väg ner, passerade kyrkogården, som också var låst och snart var vi nere i staden. Vi tyckte att vi varit med om ett litet äventyr.

I Italien är det relativt billigt att köpa ett sim-kort för Internet. Just nu använder vi ett ”månadskort” på fem Gb, men vi har också kompletterat med ett ”årskort”. Det inhandlades i Licata under mycket prat och skratt. Försäljaren pratade inte engelska men så lägligt; en kund kunde stötta med sitt ordförråd av engelska. Så mycket hjälpsamhet och så många skratt och leenden vi är med om, när vi ska göra oss förstådda….