Segling med Alacrity.: Kan det bli bli så mycket bättre?

Lägesrapport 26 oktober.

Vi seglar på smult hav. Vinden pendlar mellan 2-5 meter från sydväst. Coden är hissad och driver fint. Solen skiner från en klarblå himmel. 27 grader i luften men bara 20 grader i vattnet. Vi har lämnat Kas, passerar den grekiska ön Kastellorizon och går mot Kekova Roads.

......................................................................................................................................... Innan vi lämnade Fethiye, toa-tömning och registrering i vårt Blue Card. Därefter gick vi till Kapi Creek, en liten vik i Göcekbukten. Där stannade vi vid en av restaurangbryggorna under några blåsiga dygn.

Mat serverades på kvällarna framför brasan.

En dag tog vi en vandring för att nå en gammal by, Lydea, uppe i bergen. Tyvärr var stigarna dåligt utmärkta så vi kom inte fram. Vi fick dock en härlig vandring med fantastiska vyer, där vi vandrade genom olivlundar och stenskravel.

Nu startar växtsäsongen. Vad kommer upp här?

En natt på boj i den inre delen av Sarsala Köye innan vi korsade Göcekbukten för ankringsvikar söder om bergen vid Fethiye. Codesegling 2-3 meters vind.

Vi förtöjde vid boj i den lilla restaurangviken Karacaören. Här driver tre syskon restaurangen efter att föräldrarna dragit sig tillbaka. Gott och trevligt. Transport till och från middagen ordnades.

Nästa restaurangvik blev Cold Water Bay. Här i den lilla viken rinner en kallvattenkälla ut, vilket gör att vattnet är svalt under heta sommardagar. Restaurangägarna Ali assisterade vid förtöjning. Djupet var 20 meter, när vi släppte vårt ankare. Därefter linor iland. Omsorgsfull förtöjning i.o.m nattvindar. Flera försäljare av frukt, bröd och glass cirklar i viken. Restaurangen ligger på bergssluttningen. Hit kommer charterbåtarna.

Från Cold Water Bay vandrade vi till den övergivna byn Kaya Köye.

Vid folkförflyttningen mellan Turkiet och Grekland 1922/23, flyttades turkar, som bedrivit jordbruk i närheten av grekiska Tessaloniki, till dessa bergiga områden. Den grekiska befolkning som fanns här flyttades till Grekland. Då landskapet var olämpligt för jordbruk, övergav man området och Kaya Köye förvandlades till en spökstad. En jordbävning på 1950-talet förvandlade de flesta hus till ruiner.

På senare år har området fått status av museum och vissa hus och kyrkan restaureras.

Nästa mål var staden Kas. Vi förtöjde i Kas hamn, där det i stort sätt enbart låg guleter och andra utflyktsbåtar. Finska Ayfer låg redan i hamnen och efter någon timme förtöjde också engelska Maximillian. Vi blev alla väl mottagna av ägaren av restaurangen Smiley's, agerande hamnkapten.

Paragliding var stort i Kas. Landningsbanan var yttre piren.

Vilken charmig och trevlig liten stad. Mycket semesterboende i husen på bergsluttningarna. En levande stad med ca 5000 invånare. Vi besökte fredagsmarknaden med mängder av grönsaker och frukt till försäljning. Även kläd- och textilförsäljare var på plats. Turkiska pannkakor med spenat samt granatäppel- alt. apelsinjuice smakade bra till lunch.

I stadens trånga gränder fanns många barer och restauranger blandade med butiker som bl.a. sålde silversmycken, sjalar, mattor och keramik.

I Turkiet handlar vi med turkiska lira, TL. Smidigt med bankomater. I denna lilla stad finns minst tio banker. Utanför en av dem blev vi bjudna på kakor. Den unga banktjäntemannen hade presterat något bra. Fredag, och fredagsbön i moskén....

Vacker solnedgång.

I utkanten av Kas öppnades för ett par år sedan Kas Marina med plats för 600 båtar. Här lämnar många sina båtar på land eller i vattnet under delar av året. Mycket prydligt, lite sterilt, lyxigt... Få liveaboard under vintern, vilket säkert gör att platsen saknar själ.