Santorini

Nu utlovades några dagar med stabila, måttliga vindar. Planen på ett besök på Santorini realiserades. Vi lämnade Alacrity i marinan i Naoussa, buss till hamnen i Paroikia och tog färjan därifrån.

Färjan angjorde också öarna Naxos och Ios.

Efter fyra timmars resa var vi framme och på höjden av Santorini kunde vi se bebyggelsen i Oja, Fira och Athinios. På kajen fanns som vanligt hamnpolisen på plats.

Nu skulle vi skaffa bostad. Enkelt, sa alla vana båtluffare. Vår tanke var att ta oss till norra delen av ön, Oja. Inte ett erbjudande fanns att tillgå bland alla påträngande rumsförmedlare.

Så vi fick sätta oss på en lokalbuss och kom så småningom till Oja. Inte blev det lättare där. Fullt, var svaret där vi försökte. Så småningom genom bekantas bekanta.

fick vi en liten trevlig lägenhet insprängd i bergväggen. € 200 betalade vi för två sovrum. Vi bodde vid den stora palmen. Så skönt, nu kunde vi bekanta oss med Oja......... men först lite förfriskningar.

Här i Oja trängs husen utmed klippväggen. Gränderna är smala i den norra delen av Oja och restaurangerna ligger tätt. Mycket turister även att vi passerat mitten av september. Håkan passade också på att ta trapporna ner till den lilla hamnen.

Den södra delen av Oja är mer öppen och här ligger många små exklusiva hotell. Även här har man en strålande utsikt över de små vulkanöar, som ligger västerut. De steg upp ur havet vid vulkanutbrott år 197 och år 1707.

Själva Santorini var före ett massivt utbrott 1450 f.v.t. en cirkelrund vulkanisk ö. Vid vulkanutbrottet sprängdes öns mitt bort. En enorm krater bildades och när vatten strömmade in i kratern, skapades en tsunami, som ödelade Kreta. En enorm mängd lava sprutade ut och ödelade även staden Akrotiri på sydsidan av Santorini. På museet om det förhistoriska Thira ( Thira alternativt namn på Santorini) kunde vi studerande mängder av lerföremål, som arkeologer grävt fram under de senaste hundra åren. Även vackra väggdekorationer hade man försökt att återskapa.

Ovan nämnda museum låg i huvudorten Fira, ungefär mitt på ön. Även här samlades många turister, även vi under den andra dagen av vårt besök på Santorini. I smala gränder och utmed härliga promenadvägar utmed klippbranten trängdes vi alla. En fascinerade plats, helt olik någon vi tidigare besökt. Så spektakulär.

Nedanför Fira fanns en liten hamn, som användes av kryssningsfartygens tenderbåtar. Och kryssningsfartygen var många, tre till fyra varje dag. Härifrån gick en bergbana upp till staden samt åsnetrappan. Vi vill minnas att det var 572 trappsteg…

Efter tre dagar återvände vi till Naoussa för att förbereda oss inför vår första meltemi. Marinan i Naoussa är ingen idealisk plats, när det blåser hårt från nord eller nordost. Men hamnkaptenen försäkrade att det inte skulle bli några problem, där vi låg. Med facit i hand skulle vi inte stannat utan sökt oss vidare. Men det är en annan historia. Vi vill dock ge en eloge till hamnkaptenen i Naoussa.

Han var tydlig och bestämd, när båtarna kom in i den lilla hamnbassängen. Blev otroligt irriterad på dem som kom in på natten, då hamnen var stängd. Under meltemin stängdes också hamnen. Under dagarna, när vi var inblåsta passade vi på att göra en båtutflykt!!! till naturreservatet på udden norr om Naoussa. Vid den lilla tavernan förbereddes ett bröllop med tillhörande middag. Ca 600 gäster var det dukat för på stranden.

Ja, stranden låg i lä....