onsdag 7 juni 2017

La Maddalena, en miniatyrskärgård.


Maddalena arkipelagen ligger mellan Korsika och Sardinien. Öarna är till stor del kala, där det inte finns buskvegetation eller bebyggelse. Vattnet är turkost, där bottnen inte täcks av sjögräs. Öar och vatten ingår i La Maddalenas National Park och Marin Reservat. Vissa strandpartier får man inte beträda. Totalt är det sju större öar, fördelade på två grupper; den nordliga gruppen med öarna Razzoli, Santa Maria och Budelli och den södra med öarna Spargi, La Maddalena, Santo Stefano och Caprera. Från nordvästra till sydöstra delen av arkipelagen, är det fågelvägen tio distans. Här finns fina innanvatten att segla på och många platser att göra lunch- och badstopp vid, för att sedan söka natthamn vid en ny vik. Gott om båtar i månadsskiftet maj/juni. Att vara här under högsäsongen är nog ingen hit. Vi betalade drygt 600 kronor för att segla här en vecka. Parkvakter kom och kontrollerade.
Den norra ögruppen blev en favorit. På ön Razzoli fanns viken Kala Lunga, där vi tillbringade några dygn. Vilka klippformationer runt viken!
Första kvällen var det trångt i viken, de två sista var vi ensamma, så när som på en båt till.
Håkan paddlade kanot en dag och rekognoscerade ny ankringsvik. Kanske något grund...
Fyren på toppen av ön Razzoli besökte vi både dagtid och vid solnedgången. Bredvid fyren låg en sliten byggnad, som troligen tidigare varit någon typ av sambandscentral för trafiken i Strait of Bonifacio, något som inte behövs längre. Nyfikenheten tog överhand och Håkan tittade in.
Det var kallt i vattnet, men efter en promenad till toppen kunde vi inte motstå att svalka oss och ta årets premiärdopp i slutet av maj. Men hu så kallt! Oh, vad härligt vi hade det i Kala Lunga!
Det blev inte sämre, när vi flyttade oss till lagunen nordost om ön Budelli. Rosaskimrande sandstränder och grunt vatten att bada i. Under dagen fylldes lagunen på av många dagbåtar och turistbåtar roterade, så även till grannön Santa Maria med områdets längsta sandstrand…. Liv och rörelse mot stillheten i Cala Lunga.
Här ligger den rosa stranden, som är helt avlyst med bojar. Du får inte närma dig stranden eller promenera på stranden. Mmm, så rosa tyckte vi inte att den såg ut på avstånd. Däremot var stranden runt hörnet lite rosaskimrande.
Det fanns fler vikar och ankarplatser, vi ville besöka. Ett lunchstopp blev det i Cala Garabaldi på västsidan av ön Caprera. Här på ön tillbringade den italienska frihetskämpen Giuseppe Garibaldi sina sista år. Han levde under 1800-talet och man blir förvånad, när man läser hans levnadshistoria. Så många frihetskrig, inte enbart i Europa, han var involverad i. Hans hus visas och Garibaldi är begravd på ön Caprera. På stränderna runt viken låg hyddor inbäddade i vegetationen, rester av semesterboenden, som upphört.
Vi fortsatte efter vårt lunchstop söderut på ostsidan av Caprera. Här finns ett par fina stränder för lunchstopp, Cala Coticcio och Cala Portese. Cala Coticcio är liten och där är väldigt trångt dagtid. Vårt mål var Porto Palma, en stor bukt på sydsidan av ön.
Innan vi kom till Porto Palma mötte vi "gamla bekanta". Nu var det allvar, kappsegling! Och det gick fort på kryssen. 10-13 knop i 6-7 m/s. Vi räknade in 17 båtar!
Under sen eftermiddag fylldes Port Palma med båtar. Här fanns också en seglarskola. Livlig aktivitet mellan alla ankrade båtar.
Huvudön Maddalena är tättbefolkad. På sydsidan ligger huvudorten och på ostsidan ligger två vikar med fint lä för västliga vindar, som dominerar i området. Det är mistralen, som sveper ner från Lejonbukten genom Strait of Bonifacio. I och utanför hamnen i Maddalena var det liv och rörelse. Trevlig personal, som med gummibåt visade in på lämplig plats i hamnen. Det var här vi skaffade oss vårt parktillstånd, något som också kan göras på nätet. (Men missa inte ett besök i den lilla staden när du seglar förbi.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar