Vi lämnade Porto Heli och fick en fin segling mot den lilla byn Kiparissi på östra Peloponnesos. Smult vatten, 2-4 meters bidevindsegling, som gav 3-5 knops fart.
När vi kom till Kiparissa, låg redan två båtar vid bryggan. Den tyska båten bjöd oss att ligga utanpå. Vi bjöd på "ankardram" och senare på kvällen blev vi ombordbjudna till Fritz och hans seglarkompis Wesley. Där berättades och visades bilder om förra årets segling till och från Karibien. En trevlig kväll.
Motor till nästa lilla by, Ieraka. Just innan vi gick in till byn, kom hård vind och vi förtöjde mot betongbryggan. Här blåste det västligt genom dalgången och Alacrity låg klistrad mot betongbryggan med alla fendrar platta. Under eftermiddagen och kvällen blåste det mellan 15-20 meter....Kl 22 mojnade det, men vinden återkom kl 0200. Vi tog oss ut från bryggan och seglade tillbaka och ankrade i den stora bukten vid Porto Keli. Väderprognosen för kommande fem dagar runt sydöstra udden på Peloponnesos var kuling från väst och syd samt regn och rusk.
Här vid Porto Keli var det fortfarande soligt och fint. Här i bukten låg många tomma båtar på svaj, hade troligen gjort det hela vintern. Vid kajen en distans bort låg några stora motoryachter och några segelbåtar. Färjan Porto Heli - Pireus kom tre ggr om dagen. En av dagarna kom en stor motoryacht in och ankrade en bit bort.
Men efter några dagar var det dags att fatta beslut. Skulle vi segla söder ut och runda Peloponnesos eller skulle vi gå norr ut genom Korintkanalen, den väg vi kom 2013. Ju mer vi läste om den södra vägen, desto mer villrådiga blev vi.. Väderrapporterna var fortfarande mycket osäkra. Men Ing-Marie ville till Monemvasia på sydöstra Peloponnesos. Det blev repris på tidigare segling. Denna gång blev vi ensamma på betongbryggan vid Kiparissi. Vi tog en promenad ner till den slumrande byn. Mycket prydlig, slumrande i väntan på sommarens turister.
Tidigt på morgonen lämnade vi Kiparissi efter en blåsig natt. Vi fick en usel resa ner mot Monemvasia. Dock uppvaktades vi av en flock delfiner. Vilken energikick! Och när Monemvasaia-klippan blev synlig kändes det gott och vi förtöjde i hamnen i Yefira.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar