fredag 12 september 2014

Datcahalvöns lummiga vikar.


Efter vår härliga segling från Bozburun, förtöjde vi i yttre delen av Bençık Lımanı, en djup naturskön vik. Glassförsäljaren, som så lämpligt kom för att sälja glass till oss och till turisterna i badbåten som fanns vid ankringsplatser, hjälpte till med vår lina till land. Efter en stund var det färdigbadat och badbåten drog vidare mot ny ankringsvik. Vi fick sällskap under natten av en lokal fiskare. Utsikten från båten var imponerande med höga berg i fonden.
Nästa morgon drog vi oss längre in i viken. Vindarna drog längs viken, både söder- och norrifrån. Vi förtöjde med både akterlinor i land och "springlina" från midskepp. En hel del charterbåtar hittade in i viken. Guleterna, ute med veckogäster, övernattade också i viken. En av kvällarna kom en stor segelbåt och förtöjde nära oss. Valkyria. Med hjälp av namnet kunde vi googla och finna info om den.
När vi ligger stilla i flera dagar, hinner vi med lite mer än bara bada och läsa. En förmiddag åkte vi på jolleutflykt i viken. Förtöjde iland på det område som benämndes Holiday Park. Lät ju lovande. Tyvärr var vi nog tjugo år för sent. Öde och slitet. Det enda levande vi såg var en åsna bland husen samt lokala fiskare.
Håkan fortsatte också med underhållet av vårt teakdäcket. Ing-Marie tog tag i trasiga tampar och ersatte med nysplittsade i några av våra fendrar. Lite extra omsorg med matlagning fick vi också tid med. En lokal fiskare kom och sålde fisk och vi lockades att köpa en fin sea bass. Lite hjälp med rensning innan Håkan gjorde finfina filéer. På kvällen avnjöts filéerna med ett gott, vitt vin. Fullmånen spred sitt ljus över viken.
Efter fyra dygn i Bençık Lımanı, var det dags att förflytta oss drygt fyra distans österut. Trots att det var tidig förmiddag, fanns badtguleterna på plats vid den häftiga klippön utanför inloppet till viken. Vi passerade hotellet på höjden och kunde konstatera att de välarrangerade stränderna inte hade några gäster. En av Medelhavets stora motoryachter låg uppankrad. Denna hette Eclipse och var 535 fot. I SvDs nättidning fredag den 12/9 finns en artikel som handlar om världens största motoryachter. Eclipse finns med, ägd av en rysk miljardär.
Vi ankrade nu i en av dubbelvikarna vid Kuyulu Bükü. En liten badstrand fanns längst in och där var en del turkiska familjer i skuggan. Stranden var välrustad med gott om bord och bänkar. En väg gick ner till stranden. Vi rodde in med jollen och passade på att ta vägen över till den andra viken. Vi fick en fin utsikt över vår vik, en välbehövlig promenad i det kuperade landskapet och kom så småningom till den andra viken. Där fanns en campingplats utöver badstranden.
Ja, så rinner dagarna iväg. Nu närmar sig den tidpunkt, då det är dags att fylla på förråden......i bakgrunden syns Keci Bükü. Där finns möjligheter. Även dolmus till Marmaris.

4 kommentarer:

  1. Hejsan! Bilderna visar ju hur skönt ni har det ,avundsjuk .
    Hälsningar från Lindgrens

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men ni har ju ert kvar. Blir säkert skönt när det är dags..

      Radera
  2. Hyfsade båtgrannar ni har!!
    Hösten har anlänt till Klingag så ni är på rätt ställe!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, som framgår har vi det riktigt bra. Varmt och skönt. Ikväll är det 29 grader i luften och lika mycket i vattnet. JO, du som är fågelkunnig; vi har vad vi tror en fågel i skogen som låter som en katt. Vad kan det vara på dessa breddgrader?

      Radera