Segling med Alacrity.: Nu seglar vi vidare....

När det blev dags för avfärd, lovade väderprognosen för kommande vecka svaga till måttliga vindar mellan väst och nord. Och nog var de svaga, när vi lämnat viken vid Lakki och Leros Marina. Som flera av er vet, brukar vårt tålamod vara gott, om vi inte ska segla alltför långt. Och vi har ju vårt codesegel, anpassat för svaga vindar. Dagens etapp var planerad till ca åtta distans. Runt om passerade båtar för motor, men en liten trimaran hade samma tålamod som vi. Den liknade en isjakt, då den tog in på oss på ett spegelblankt hav.

Första ankringsplatsen blev Arkchangelos norr om Leros. Många båtar svajankrade och den lilla restaurangen på ön hade hela tiden fullt hus av gäster från fastlandet och från många charterbåtar. När vi besökte restaurangen i juni avrådde ägaren ett besök i augusti. För mycket folk. Vi njöt istället av alla läckerheter, som inhandlats på Leros, badade och läste.

Efter två dagar lättade vi ankar och satte vår code med färd mot Agathonisi, 18 distans nordostlig riktning. Vi fick en fin slör och loggade runt fem knop i den svaga vinden. Vid lunchtid avtog vinden och då blev det tillfälle för bad i 27-gradigt vatten innan vinden kom tillbaka. Vindvrid mot nordväst och ökande vind, gjorde att det var dags att pröva genuan innan vi seglade in i Agathonisis lilla hamn. Ön Agothinisi är en av de mindre öarna i Dodocaneserna (Tolvöarna). Den ligger längst norrut och gränsar till Samos i norr och har turkiska kusten åtta distans( ca 15 km) öster ut. På ön bor permanent runt 150 personer. Har finns portpolisen, Coast Guard, en liten skola, den gamla Choran på höjden och många små kyrkor och kapell. Vi imponerades av de fina vägarna på den lilla ön. Jadå, ett EU-projekt hade bekostat det hela.

Det mesta skedde runt hamnen, St George. En "stadskaj", några ankringsplatser inne i viken, restauranger och barer. En livlig trafik med färjor, som dagligen trafikerade hamnen. Alla förnödenheter kom utifrån med stora färjan. Även fiskyngel till fiskfarmen vid ön, levererades från två stora lastbilar, som kom med färjan.

I likhet med alla andra öar i Turkiets närhet, kommer flyktingar till ön varje natt. Då man har små möjligheter att ta hand om alla, skickas de snarast till Aten. Vår första kväll på Agathonisi kom en färja och hämtade de flyktingar, som kommit natten innan. Enl. uppgift över två hundra. Flyktingarna samlades vid polishuset, på gatan ner emot hamnen. När det var dags för avfärd gick de i ett långt led ner till stadskajen, där de satte sig och väntade till det var dags för ombordstigning. Polisen dirigerade med visselpipor.

På nätterna och i gryningen kom Coast Guarden in flera gånger med flyktingar, som under natten strandsatts på den östra kusten av Agathonisi. Flytvästarna hamnade i sopcontainrarna på kajen, men försvann snabbt. Återanvändning? När vi passerade östra sidan av ön låg många flytvästar utmed kusten....

Under dagen, återigen avfärd för nattens flyktingar. En dag hade vi lite mer närkontakt, då vi var på sightseeing på ön, och passerade polisstationen. Förvånansvärt många familjer med små barn. Men den övervägande delen var unga män med sina smartphones. De flesta saknade tillhörigheter. Om man inte visste bakgrunden, såg många av de unga männen ut som om de kunde vara på semester till skillnad mot kvinnorna, som såg mycket slitna ut. Lite sömn och oro för barnen satte sina spår. Vi fick ögonkontakt med en kvinna med fyra små barn och kunde följa hennes familj, när de gick ombord på den stora färjan. En tuff resa genom Turkiet och över vattnet till Europa var till ända.. Men vad väntade nu? Flyktingarna har så här långt betalat stora summor till människosmugglarna. Siffror som är i omlopp är ca 12000 SEK för plats i en gummijolle...

Turistbroschyren från ön berättar att invånarna på Agathonisi "Love to party". Därför är deras fester berömda för glädje, musik och dans. Det blev vi varse inpå småtimmarna från baren på stadskajen... Nästa ö att segla till blev Samos. Här planerade vi ett längre uppehåll. Innan det var dags att förtöja vid stadskajen i Pythagoreio, blev det några dagar på svaj i yttre hamnen. Sista kvällen på svaj bevittnade vi en fest till gudinnan Heras ära...