Jonien 2

Söder om Preveza finns ett av de seglingsområden i Grekland där dels charterbåtar, dels privatägda båtar uppehåller sig under sommarhalvåret. Många av de privatägda båtarna har sin vinterplats på t.ex. de stora varven i Preveza och seglar mellan öarna i södra Jonien under sommaren. Övriga är liksom vi på transit öster- eller västerut. Charterbåtarna är många och hyrs ut med eller utan skeppare, enskilt eller i "eskader". Hittills har vi sett otroligt många charterbåtar, som legat förtöjda, outhyrda. För att ta sig in i detta område norrifrån, ska man passera svängbron in i Lefkas kanal. Innan bron ligger det omtalade grundet, som hundratals båtar lär gå på varje säsong. Det ryktas om att grundet ligger i den bojade leden. Vi hade fått rådet av alla som gått där att hålla oss nära sandbanken, som utgör begränsningen norrut. Det är tio distans till bron från Preveza. Broöppning varje timme. Bron utgörs av en flytande pråm, som är registrerad som fartyg. Därmed lite extra bidrag. Strax efter bron ligger stadskajen i Lefkas stad. Dit kom vi och dit anlände också Karin och Kenth för några veckors semester här nere.

Jonien 1

Efter en skön natts sömn i en vik vid den lilla orten Mourtos, var vi redo för Korfu och formaliteter kring en sk. DEPKA, som ska följa båten under vistelse i grekiska farvatten. För att få detta dokument, involverades åtta personer på dels Port Authority, dels på skattekontoret. Vi promenerade ca 20 km mellan båt och de olika myndigheterna och det tog oss ganska många timmar att vänta på nästa steg i hanteringen. Men alla vi mötte var korrekta och vänliga. Och nu är DEPKAn i vår ägo. En gång i månaden ska vi uppsöka Port Authority och stämpla vår DEPKA. Ett sätt att hålla koll på utländska båtar i grekiska farvatten....Dokumentet kostade oss ca € 30 och skulle kompletteras med ett kvitto, som visade att vi betalat inkomstskatt(!) på € 15. I Korfu stannade vi i Corfu Sailing Clubs marina, en liten hamn nedanför det stora fortet på nordöstra udden. Nära till stadens centrum. Den vackra Liston, med rader av cafeer, fanns där samt gott om gränder med mängder av varor till alla turister, som besöker staden. Flygplatsen ligger nära stadens centrum och en intensiv flygtrafik flyger in turister, mest engelsmän, dagligen. Ön Korfu är bergig och mycket grön. Ön har en brokig historia med både erövrare från Venedig, Frankrike och England, innan Korfu blev grekiskt på 1800-talet. Vår första erfarenhet att förtöja vid en stadskaj blev i Mourtos, på väg ner mot Preveza. I Grekland har du möjlighet att förtöja vid stadskajen gratis eller mot en mycket låg avgift. Ibland finns el och vatten att tillgå. Ett alternativ, som nyttjas av många. Utmed stadskajen ligger stadens barer och restauranger och har man otur blir nattsömnen helt spolierad. I anslutning till Preveza ligger flera marinor med stora upptagningsområden. Upptagningsmöjligheter för fritidsbåtar är imponerande.... Här förvarar många sina båtar vintertid och under de varmaste månaderna och kommer ner och seglar några månader på försommaren och hösten. Under vår vistelse här har vi blivit bekanta men två svenska båtbesättningar, som har sitt båtliv på det sättet. Vid besök i Preveza kan man förtöja i Preveza marina, på stadskajen eller på svaj. Vi svajade första natten. Då blev vi inringade med fiskenät!!!!

Joniska havet

Det har varit oro under maj månad i de vädersystem, som påverkar vädret i Joniska havet. Efter ett par nätter på svaj lämnade vi Syracusa för ett segla till Crotone, på italienska sydkusten, en sträcka på 170 distans. Seglingen utvecklades inte riktigt som vi tänkt oss. Först blev det motorgång till fram mot kvällen. Under natten kunde vi segla lite i svaga vindar. På vår babordssida låg byar och städer, som ett pärlband på gränsen mellan hav och höga berg. På morgonen nådde vi Gulfo di Squillace, beryktad för att oftast ha blåsigt väder. Vi låg relativt nära kusten, fick 10 meter emot och en mycket besvärande toppig sjö. Medseglare, som låg ca fem distans längre ut, hade grov sjö och tydligen betydligt blåsigare. Efter ytterligare en dag för motor( ja ni läser rätt) kunde vi förtöja i Crotone. Crotone, en medelstor italiensk stad, med en härlig matmarknad men också med Farmers market på lördagar. Mannen gör iordning mosarella-ostar. Staden grundades av grekiska kolonisatörer på 700 f. Kr. Här fanns bördig mark, vilket uppskattades av grekerna. Ett par hundra år senare levde matematikern Pythagoras i staden. Rester av ett gammalt grekiskt tempel påminner om det förflutna. Här stannade vi i fem dagar och inväntade ett väderfönster, som skulle ge oss bra vindar över till Korfu, ca 150 distans. Vi kan väl sammanfatta den resan med orden; det var skönt när den var över. Går inte till historien som en av de mest njutbara. Men med en fin sträckbog på smult vatten gled vi in i en vik öster om Korfus sydspets och lät ankaret gå. Vi var i Grekland.....

Syracusa

Efter ihärdiga ostliga vindar, kom äntligen den västliga vind vi väntat på. Visserligen bara runt den sydöstra udden av Sicilien. Men när det blåser hårt i gattet mellan Malta och Sicilien går man inte ut om man inte behöver. I skrivande stund ligger vi på svaj i bukten vid Syracusa. Redan för en vecka sedan var vi i Syracusa, hit hade vi åkt med buss. Vi fick fyra härliga dagar här och om vi nu beslutar att redan i morgon gå vidare, har vi fina minnen av staden. Först en bild på Etna som Magnhild bidragit med. Under besöket strövade vi runt i gränderna i den gamla stadsdelen Ortigia. Otroligt vackert med närheten till havet. Den stora kyrkan tillägnad Lucia beundrades. Den hade inslag av olika kulturer, som påverkat kyrkorummet. Tyvärr missade vi den stora festen, den 5 maj, när Lucia-statyn av silver förs i procession genom staden. I norra delen av Syracusa ligger den gamla grekiska teatern samt ett enormt stenbrott med tillhörande grottor. Tillsammans med många turister och ännu fler skolklasser tillbringade vi några heta timmar i området. Färre besökare och betydligt svalare var det i Syracusas katakomber, ett otroligt underjordiskt system, där man tidigare begravt sina döda. Katakomberna tjänade också som gudstjänstlokal för de första kristna i Syracusa. I anslutning till fiskmarknaden hittade vi en liten delikatessaffär, som serverade oss lunch en av dagarna. Gott om restauranger i gränderna i Ortigia garanterade att vi aldrig behövde gå hungriga. Sista dagen i Syracusa besökte vi också en dockteater samt dockteatermuseum. Men även Syracusa har en baksida. Sophanteringen i Italien är annorlunda mot i Sverige. Vad vi förstått har man inte egna sopkärl utan går ut på gatan till de containrar som finns. De blir snabbt fyllda....

Dags att kasta loss?

Nu närmar sig dagen då det är dags att släppa förtöjningarna i Marina di Ragusa. Tiden går fort, redan tre månader sedan vi kom hit från julfirande i Sverige. Under april har de flesta båtarna blivit bebodda och det är nu mycket folk i hamnen. En del båtar tas upp ”on the hard” för att bli fräscha under vattenlinjen. Andra ordnar det på annat sätt. Vi beställde nytt ankare och ankarkätting i januari. Därmed byter vi ut vårt Bruce 20 kg och 8 mm kätting i fören. Och under våren har ett Delta 20 kg levererats och även 60 meter 10 mm kätting. Allt är på plats och vi hoppas på säker ankring. Efter en mycket blåsig och regnig vinter kom äntligen sol och värme i slutet av mars. Blåsten har stundtals varit kraftig med vindar upp mot 25-30 meter. Tjut i riggarna, men ingen dyning i hamnen. Men vi har också haft några sköna dagar då och då. Då har vi passat på att bl.a. ta en cykeltur i omgivningarna. Vänner på den svenska båten Vicki och schweiziska båten Lupa är med denna gång. Första känslan av uppbrott kom när akvarellmålningsgruppen hade en avslutande utställning en lördag i april. Vi var åtta från gruppen, som jobbat ihop hela vintern samt några som sysslar med smycken och textilarbete, som ställde ut. Många besökare minglade runt hela eftermiddagen. En fransyska i hamnen hade snappat upp att i guvernörspalatset i Ragusa fanns fresker målade av Dvilio Cambellotti, en konstnär som var verksam när Mussolini styrde Italien. Så en grupp från marinan åkte dit och fick en rundvandring i den delen av palatset, där Cambellottis fresker var målade. Vi har rest runt och bekantat oss lite mer med Sicilien. En storslagen ö, som under våren har varit grön och blommande. Stora bergsområden täcker inre delen av ön, d är topparna ligger runt 2000 meter på flera håll. Etna, på östra sidan, är över 3000 meter. Sedan början av februari har Etna haft utbrott ur en nybildad krater på sydöstra sidan. Med hjälp av webbkamera har vi kunnat följa de olika utbrotten. När vi passerat Etna har oftast moln täckt toppen. En längre tur gjorde vi tillsammans med våra norska vänner till Palermo, öns största stad på norra kusten. Katakomberna liksom katedralen var givna besöksmål. Sedan blev det mycket flanerande i de smutsiga gränderna. I Palermo hittade vi en park med fantastiska träd. Systembolaget i all ära. Men att köpa vin på dunk fungerar också bra. På hemvägen passerade vi Messina och stannade en natt i Taormina, en mycket idyllisk stad, som klättrar på bergssidan. Taormina är den ort på Sicilien som har högst besökssiffror. Där besökte vi bl.a. den gamla grekiska teatern. De höga priserna i staden vittnade om, att detta är en stad med mycket turister. Många frågar oss om vi märker någonting av maffian här nere. Svaret är nej. Men under vårt besök i Palermo såg vi en del ”minnesmärken”, som vi uppfattade som manifestationer i kampen mot maffian. En annan resa gick till Piazza Armerina och Caltagirone . Utanför Piazza Armerina ligger Villa del Casale. Villan tillhörde en egendom på 200-300 talet. Vackra mosaiker, som pryder varje rum i privatbostaden, har bevarats genom århundradena tack vare en översvämning, som begravt dem i lera på 1100-talet. Så sent som för drygt 100 år sedan upptäcktes villan och arkeologiska utgrävningar har pågått sedan dess. Caltagirone är mest känd för vacker keramik och en unik trappa i staden, som är smyckad med keramikplattor. Ragusa Ibla är fortfarande en favorit. Inför kommande säsongs seglingar har det varit många olika typer av informationsträffar. På Marina bar träffas vi på onsdagskvällar, i katamaranen Pristiq diskuterades alternativ i Turkiet. Avslutningsvis följer några bilder från Marina di Ragusa. Från och med mars månad trängs italienarna på strandpromenaden på söndagarna.